Här tänkte jag med ojämna mellanrum ge tips på böcker som kanske inte är kioskvältare men ändå väldigt bra.


Stjärneborg av Alexandra Coelho Ahndoril

1500-talet. Ön Ven i Öresund. Här bor adelsmannen Tycho (Tyge) Brahe med sin familj. Tiderna är hårda, de flesta lever i yttersta armod och Tycho själv är hård och grym gentemot sina underlydande. Här finns Stjärneborg, det underjordiska observatorium, där Tycho med hjälp av sina lärljungar arbetar på sitt livsverk, den stjärnkatalog han ska sammanställa utifrån sina och deras observationer.
Lika tydligt är porträttet av hans hustru, den fattiga prästdottern, som Tycho vägrar gifta sig med, eftersom hans släkt då skulle dra in underhållet. Deras liv pågår parallellt men har inte särskilt många beröringspunkter.
Fängslande och djupt gripande. En skildring av såväl makt och fåfänga som kärlek och empati. Den stora frågan som ställs är: Hur långt är man beredd att gå, vilka medel är tillåtna, för att man ska nå sitt mål.


Mogen för skrubben av Solja Krapu

Eva-Lena, mycket ambitiös högstadielärare i svenska och engelska, går till skolan sent en fredag för att kopiera en del papper. Oturen är framme och hon råkar låsa in sig i kopieringsrummet (skrubben) och blir inte utsläppt förrän måndag morgon. Det blir många ensamma timmar att tänka över det stagnerade samlivet med maken, den nästan obefintliga kontakten med de tre barnen och den egna lärarrollen. Hon menar så väl, men ändå blir det ofta fel.
Klokt, välskrivet, lite vemodigt och framförallt roligt. Efter två dagar och två nätter i skrubben är man inte samma människa längre, och även ens omgivning har förändrats.


Den indianska krassens blickande
av Ann Granhammar

1700-tal, Uppsala, Linnes äldsta dotter Elisabeth
Christina. Hon har sin lust till vetenskapen, vill hela tiden lära sig mer till skillnad från brodern och de yngre systrarna. Hon uppmuntras till en viss gräns, men när hon fyllt 19 år är det stopp. Hon blir bortgift
(efter fåfänga protester) med en man till vars morfar Linné står i skuld , och hennes liv får en helt annan inriktning.
En finstämd och vemodig bok som handlar om att vara flicka och kvinna i en tid, när först föräldrarna och sedan maken bestämde över ens liv, och vetenskapliga studier bara var för pojkar och män.


I vitögat av Lars Ardelius

12 ganska lågmälda och stillsamma författar-
porträtt, där mycket ligger och sjuder under ytan.
Vi får träffa Faulkner, Hemingway, Thomas Mann, Katherine Mansfild, Birger Sjöberg, Dickens, Almqvist, systrarna Bronte, Tolstoj, Hjalmar Bergman, Joseph Conrad och Truman Capote.
Lars Ardelius kallar sina texter biografiska noveller, så vad som är sant och vad som är påhittat vet man inte riktigt, men det spelar ingen roll. Han tar ner de här författarna på jorden, visar att de är vanliga människor som du och jag och skriver spirituellt, fantasieggande och roligt.


Kiffe, kiffe i morgon av Faiza Guène


Doria är 15 år och bor i en fransk betongförort. Hennes föräldrar kommer från Marocko och pappan har just lämnat familjen och åkt tillbaka dit för att skaffa sig en ny fru, eftersom Dorias mamma inte "gett" honom någon son.
Boken är en nutidsskildring av Paris, fjärran från de vanliga franska
medelklassromanerna.

I den dagboksliknande texten berättar Doria om sitt liv: de har ont om pengar, det går inte särskilt bra i skolan, och hon flyr ofta till sin egen fantasivärld inspi-
rerad av TV-såpor och damtidningar.
Berättarglädjen är stor, det är kvickt och smart. En utvecklingsroman , där det trots allt går mot det bättre. En rolig, härlig bok om LIVET.
Kiffe, kiffe i morgon betyder ungefär Gilla, gilla imorgon


Birgitta och Katarina av Alexandra Coelho Ahndoril


Här slungas vi rakt in i 1300-talet och får möta människorna bakom historie-
skrivningen. Boken handlar om Birgitta (heliga), maken Ulf och deras 8 barn.
Vi får följa Birgittas liv från barn till vuxen och gift på slottet Ulfåsa. Vidare till svenska hovet, där hon får till uppgift att lära den unga drottningen svenska, och fram till uppenbarelserna och resan till Rom.
På den här tiden hade kvinnor att välja mellan att gifta sig eller gå i kloster. Bir-gitta ville bli nunna men blev bortgift vid 12 års ålder och födde 8 barn, som togs ifrån henne ett efter ett. Döttrarna giftes bort tidigt med avsikt att länka ihop mäktiga familjer ekonomiskt och politiskt (utom Katarina som blev nunna). Sönerna lämnades bort för att få en ridderlig uppfostran, ofta när de bara var
3-4 år.
Birgitta och Ulf gjorde pilgrimsfärder tillsammans, och efter ett besök vid aposteln Jakobs grav i Compostela insjuknade Ulf och dog. I sin sorg över makens död fick Birgitta den första av sina uppenbarelser och reste så småningom till Rom, dit också Katarina kom, och vi får en gripande skildring av deras möte med en verklighet, som är smutsig och rå och ibland nästan outhärdlig.

Språket är vackert, den medeltida miljön skarpt och sinnligt tecknad, och vi får ta del av Birgittas komplicerade förhållande till dottern Katarina, som hon ömsom stöter bort, ömsom försöker knyta närmare till sig.


En röd hjältinnas död av Xiaolong Qiu

Här får vi uppleva ett omskakande besök i Shanghai år 1990.
Shanghai är vid denna tid en smältdegel av dåtid och nutid, av traditioner och nytänkande, av kommunism och hämningslös kapitalism.
En kvinna hittas död i en av Shanghais kanaler. Det visar sig vara Guan Hongying, anställd på ett varuhus och en av den kommunistiska regimens
nationella mönsterarbetare. Varför har denna kvinna mördats? Finns det ett politiskt motiv bakom?
Chen Cao, kriminalkommissarie, poet och översättare (som har vissa likheter med författaren) blir tilldelad fallet, som visar sig vara svårlöst, särskilt som han märker att starka krafter av någon anledning motarbetar honom.

En fascinerande skildring av det moderna Kina, som slits mellan sin kommunistiska historia och det moderna västerländska inflytandet. Man får en inblick i hur det är att leva under övervakning av Storebror, där varje felsteg bevakas, och formbarhet efter partiets krav är ett måste.


Bara spöken av Judith Hermann

Judith Hermann är det unga Tysklands nya författare.
Hon lyckas som ingen annan fånga stämningen bland unga människor som
alltid är på väg. Någon annanstans.

Boken innehåller sju längre berättelser om resor och relationer, oftast kärleks-relationer. Huvudpersonerna reser till olika platser, t.ex Tromsö, Karlsbad, Nevadaöknen, Island, Prag, och alla kämpar med övergången mellan ungdom
och mognad, med ouppfylld kärlek, med sökandet efter en fast identitet.
Resorna leder ingenstans, inget avgörande händer, det mesta sker av en slump.

Detta hindrar dock inte att man känner en stark ömhet för personerna och fängslas av deras trevande sökande efter mening med livet.


Den kända världen av Edward P Jones

E n oerhört rik och komplex roman från amerikanska Södern för 150 år sedan.
Handlingen utspelar sig under åren före amerikanska inbördeskriget och slutar 1861. Det mesta av handlingen äger rum i Manchester County, en av Jones
påhittad del av Virginia söder om Mason-Dixonlinjen, som utgjorde slaveriets
nordgräns.
Här finns ett myller av människor och levnadsöden, och många av dem kommer man in på livet, men centrum i boken är plantageägaren och slavägaren Henry Townsend. Han är själv född slav, men har som tonåring köpts fri av sin far.
Här tecknas en tydlig bild av en värld, där somliga människor har oinskränkt makt över andra --- "äger" dem.
Ingen är entydigt ond eller god. Henry har själv 33 slavar och har lovat sig själv att bli den bäste slavägaren som funnits, vilket inte hindrar honom från att skära öronen av eller piska den slav som försökt fly eller sätta sig upp mot honom.
När Henry berättar för sin far, att han köpt sin första slav, brister hans fars hjärta.
Han har ju med stora uppoffringar lyckats friköpa sig själv, sin hustru och sin
son. Henry försvarar sig med att han inte gjort något onaturligt, han har inte brutit mot någon lag. Slaveriet är normen.
Här möter vi också sheriff Skiffington, som är emot slaveriet och inte har några egna slavar, men samtidigt ansvarar för de slavpatruller, som på nätterna jagar förrymda slavar --- när de inte kidnappar fria, svarta människor och säljer dem tillbaka till slaveriet.
Alla händelser, människor och miljöer är så levande beskrivna, att man tycker sig förflyttad till Manchester County. Man läser inte om platserna och människorna,
man är där.

PS Början är lite svår, när man på en gång konfronteras med så många människor och namn, men efter ett tag faller bitarna på plats, och man vill bara läsa mer och mer....


Horntrollet av Per Odensten

Här förflyttas vi tillbaka till 1930-talet i en liten by i Blekinges glesbygd.
Huvudperson är Eilert Stavh, äldsta barnet i en fattig familj med en alkoholiserad far, som alltför lätt tar till våld mot både hustru och son.
Eilert är inte riktigt som andra barn, han har svårt för läsning, skrivning och räkning, men får hjälp och stöd av sin kloka och varmhjärtade småskolefröken,
som blir helt avgörande för hans utveckling. När faderns misshandel blir för svår, får han flytta in i skolhusets källare, och han får ta ansvar för vedhuggning, eldning och annat praktiskt, och framförallt blir han en ovärdelig hjälp i trädgården med skötsel och vattning av växter och fruktträd.
När han är 16 år går han om sjätte klass för andra gången och har mödosamt lärt sig läsa och skriva. Han är väl insatt i den gamle vaktmästarens sysslor och räknar med att få efterträda honom i en snar framtid.
Men så blir det inte. Den nya lärarvikarien blir gravid och vägrar uppge vem som är fadern. Rykten börjar gå på byn om Eilert, som ju bor i samma hus som lärarna.
Överheten griper in och bestämmer att Eilert för sitt eget och omgivningens bästa ska förflyttas från skolan och det meningsfulla och goda liv han lever där till en sinnesslöanstalt (som det hette på den tiden). Varken Eilerts förtvivlade rymningsförsök eller lärarnas protester hjälper, utan han förs bort, som vi förstår, till ett långt liv bakom låsta dörrar.
Boken ger oss en inblick i en annan tid, som ändå inte ligger så långt bort, då majoritetens synsätt tog ifrån den udda människan värdighet och rättigheter.

PS Horntroll är en blekingsk benämning på ekoxe. I en liten ask har Eilert en död ekoxe, som han då och då samtalar med



Dödlig rättvisa av Barbara Nadel

Barbara Nadel har tidigare skrivit flera deckare som utspelar sig i Istanbul,
men här förflyttas vi till London och året är 1940. Slaget om Storbritannien
pågår, och varje natt vräker tyskarna bomber över staden.
Huvudperson är Francis Hancock, som arbetar som begravningsentreprenör
och bor i en sliten lägenhet i East End tillsammans med sin mor och båda systrar.
Livet är svårt att leva, det är brist på allting, och varje natt väcks man av sirenerna
och får skynda ner i närmaste skyddsrum. Dock inte Francis, som lider av en krigsskada från första världskriget ("första vändan" som han säger) och inte kan vistas i trånga källarutrymmen.
Själva deckarintrigen känns inte som det mest väsentliga, utan det är Londons East End och den fina skildringen av människor och miljöer, som griper tag i en.
Man känner stark sympati för antihjälten Frances, som strävar på med sitt arbete
och har en ganska trasslig kärleksrelation till en prostituerad kvinna.


Smugglarkungens son av Bengt Pohjanen

En stark berättelse om Tornedalen och dess folk, om främlingskap och utanförskap.
Vi får följa pojken Bengt (eller Pänktti) från födelsen en midsommarnatt 1944 till de första skolåren. Pänktti växer upp vid Torne älv, som skiljer Sverige från Finland, men som i första hand är en förbindelse mellan släkter på båda sidor.
Hans mor är djupt troende laestadian och hans far är en välkänd smugglare, som obehindrat rör sig över älven.
Pänkttis utanförskap grundar sig i språket. Hans modersmål är tornedalsfinska
(meänkieli), men med släkten i Finland talar man finska, och när han börjar skolan måste han lära sig svenska, det enda språk som accepteras där. Han är en drömsk och lite frånvarande pojke, som samtidigt gör allt för att bli sedd. Då "hittar han på" och uppfinner egna berättelser. "Han är så lat", säger hans farbror,
"att han bara duger till präst". Och präst blir han, först i den svenska statskyrkan och senare i den ortodoxa kyrkan.
En ömsint och gripande skildring av en pojke, som trevar sig fram till en egen identitet, och av ett samhälle i marginalen, där man alltid känt sig vid sidan av det svenska "storsamhället".


Huggarna av Roy Jacobsen
Boken utspelar sig 1939 under finska vinterkriget. Suomussalmi är en liten stad (4000 invånare) nära ryska gränsen. Här bor Timmo, som livnär sig på att hugga ved och sälja till stadsborna. Han är en ganska udda person, som har låg status och av många betraktas som en byfåne.
När Röda armén rycker närmare ska staden evakueras och brännas ner, men Timmo vägrar lämna sitt hem. Ryssarna kommer, och Timmo inlemmas i vedhuggarlaget som ingår i trossen. Alla männen där är tvångsuttagna, icke vapenföra och synnerligen dåligt lämpade för sina uppgifter. Timmos kunskaper om både vedhuggning och överlevnad under besvärliga förhållanden gör honom till en ledargestaalt, som lyckas se till att männen trots allt klarar sitt arbete och lyckas överleva.
När sen ryssarna drivs på flykten och finnarna kommer tillbaka återgår allt till det vanliga och Timmo betraktas av de flesta återigen som mindre vetande.
På ett kärvt och sparsmakat språk ger oss Roy Jacobsen en berättelse om humanitet. om den lilla människans storhet och om det enkla livet. Timmo är en överlevare, knappast dum, bara annorlunda.


Brorsan är mätt av Mirja Unge
Efter tre romaner kommer nu en novellsamling, som griper tag i en minst lika mycket som de föregående böckerna.
Mirja Unge är en fantastisk berättare, och de 16 novellerna handlar ofta om unga kvinnor som hamnar i situationer de inte riktigt kan klara av. Det kan vara i familjen, i en parrelation eller i ett kort möte. Kvinnorna kan verka starka och tuffa men är i själva verket sköra och sårbara. Vi får t.ex möta en ung kvinna som en kväll får besök av sin bror som är på rymmen från ett mentalsjukhus, en annan ung kvinna som besöker sin alkoholiserade pappa på julafton och två tonårsflickor som sitter på skolbussen och diskuterar hur man lättast kan köpa ut sprit.
Det här är starka berättelser skrivna på ett suveränt språk, Mirja Unges alldeles egna, som cirklande och snirklande forsar fram över boksidorna. Man instämmer i vad en av kvinnorna säger: "Bakom varje ord ligger något annat, som det gäller att fatta och få tag i".